Textilindustrins utveckling

När det kommer till handelshistoria har textilier varit ett centralt begrepp sedan urminnes tider. Handel med textilier avspeglade samhället under tidiga epoker; textiliers kvalitet symboliserade makt och status. Textilindustrin skulle på flera områden blomma i Sverige under 1800- och 1900-talet. Men den senare massproduktionen skapade snabbt förändringar i behov och förutsättningar.

Kvalitet och status

Textilier skulle snabbt uppnå en slags statussymbol inom tidiga epokers handel. Olika kvaliteter spelade inte bara en funktionellt avgörande roll. De speglade även status, samhällsklass och titel. Ju finare tyg, desto mer status helt enkelt. Dåtidens framgångsrika textilhandlare gjorde sig förmögna på att handla med kvalitetstextilier. Att vara exklusiv leverantör av vackra plädar till hovet innebar en hög titel inom handel. Med det sagt var forna textilier inte lika utvecklade som idag. Kvaliteten var hög, men samtidigt långt ifrån de lena och mjuka plädar vi idag kan klicka hem direkt på nätet.

Från vävning och garvat skinn till naturliga konstmaterial

I början av 1700-talet introducerades förändringar när det kom till handeln av skinnmaterial i Sverige. Det var inte längre tillåtet att resa runt i landet för att köpa upp skinn ute på gårdarna med syftet att bereda samt sälja. Istället skulle så kallade ”skinnare” bedriva skinnverksamhet ute på landsbygden. Skinnaren beredde skinnet direkt ute hos kunden och den här verksamheten präglade framför allt finnskogarna i Dalarna. Malungs socken är känt för sina ”Malungsskinnare” och orten är än idag ett huvudsäte för skinnproduktion.

Skinnmaterial är gångbart än idag och förenas på sätt och viss väl med dagens hållbarhetsfokus. Men parallellt med massproduktionen har nya tekniker tagits fram som alternativ till äkta djurskinn. Numera finns det djurvänliga och miljövänliga material av konstgjort skinn samt syntetiska material.

Vävningen var ett genuint konstverk i Sverige under lång tid. Det var främst kvinnor i hemmet som stod för vävningen under de årets månader då jordbruksarbetet låg ”på is”. Tillverkningen var i regel för privat bruk, men det skedde handel med de vävningar som kvinnorna inte själva behövde. I regel byttes vävprodukter mot livsmedel och nödvändigheter till hushållet. Västra Götaland var den del i Sverige som anammade hemvävningen allra mest, vilket präglar textilsverige än idag. Sjuhäradsbygden står idag för en stor del av landets textilexport. Dock inte inom traditionell vävning utan mer avancerade tillverkningsprocesser.

Textilbranschens storhet

Även om mycket skulle förändras i takt med att nya, mer massiva produktionsbehov uppstod har textilbranschen aldrig tappat i storhet. Textilbranschen var bland de första att mekaniseras och än idag hör den till en av världens största industrier. Förutsättningarna har förändrats då moderna processer står för tillverkningen. Inte sällan väljer även textilbolag att producera utomlands för att säkerställa lägre tillverkningskostnader.

Som ett resultat av förändringarna i branschen har textilindustrin kommit till att omfattas av fler områden. Idag satsar svenska textilaktörer inte bara på kläder och textilier i sin renodlade form. Tekniska textilier till områden så som pappersindustrin och väggbyggnad är exempel på textilbranschens moderna utveckling. Dagens fokus på hållbarhet för en grönare framtid kommer till mycket att prägla framtidens textilindustri. Mycket är redan i rullning och faktum är att textilier förmodligen kommer att användas till andra områden så som medicin.